Diagnos
Blodtryck kan graderas som lågt, normalt eller förhöjt:
Gradering av blodtryck | Gräns Systoliskt | Gräns Diastoliskt |
---|---|---|
Lågt | <120 | <80 |
Normalt | 120-129 | 80-84 |
Högt normalt | 130-139 | 85-89 |
Lindrig hypertoni | 140-159 | 90-99 |
Måttlig hypertoni | 160-179 | 100-109 |
Svår hypertoni | ≥180 | ≥110 |
Hypertoni definieras som ett förhöjt blodtryck. Gränsen sätts lite olika beroende på dels hur blodtrycket tagits och dels beroende på om det patienten har låg eller hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Högriskindivider är de som har någondera av diabetes, njursjukdom, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller tidigare stroke/TIA).
Blodtrycksmätning | Lågrisk Systoliskt | Lågrisk Diastoliskt | Högrisk Systoliskt | Högrisk Diastoliskt |
---|---|---|---|---|
På mottagning: | ≥140 | ≥90 | ≥130 | ≥80 |
24-timmars hela dygnet: | ≥130 | ≥80 | ||
24-timmars dagtid: | ≥135 | ≥85 | ||
24-timmars nattetid: | ≥120 | ≥70 | ||
I hemmet: | ≥135 | ≥85 |
Utredning
Essentiell hypertoni
- Bltr i vila x 2-3
- Hb
- B-Glukos (eller P-Glukos)
- S-Kreatinin, natrium, kalium och eGFR
- Urinsticka
- EKG
- Jämför blodtryck mellan höger och vänster arm
- Lyssna efter blåsljud över a renalis
Sekundär hypertoni
- Conn’s syndrom: Utredning innefattar kvoten aldosteron/fritt renin > 100 och njurdoppler eller radiorenogram. Hypertoniläkemedel (framför allt spironolakton) bör vara utsatta i 6 veckor innan provtagningen. Utreds med datortomografi binjurar för att särskilja ett adenom (Conn’s adenom) från generell hyperplasi. Det förra opereras, det senare behandlas med aldosteronblockare som spironolakton eller eplerenon.
- Njurartärstenos: ultraljud – njurdoppler alt. gammakamera renografi. Diagnosen bekräftas med CT-angio / njurartärangiografi
- Feokromocytom: utreds via två urinsamlingar (endera dygnssamling eller natt-samling) avseende fritt noradrenalin och adrenalin samt metoxylerade (= inaktiverade) katekolaminer. Bestämning av nivå fritt metanefrin i plasma bra metod där normala halter utesluter feokromocytom
Behandlingstrappa
Vid svår hypertoni sätts läkemedelsbehandling in direkt. Vid lindrig till måttlig hypertoni kan man överväga att först avvakta effekt av livstilsåtgärder.
Förstahandsmedel är ACE-hämmare, ARB, kalciumantagonister eller Tiazider. Andrahandsmedel är aldosteronantagonister (såsom spironolakton eller eplerenon) eller betablockerare. Speciellt lämpliga kombinationer:
- ACE/ARB + Tiazider
- ACE/ARB + Kalciumantagonist
- ACE/ARB + Tiazider + Kalciumantagonist
- Betablockerare + kärlselektiv kalciumantagonist
Läkemedelsgrupp | Preparat (handelsnamn) | Startdos | Maxdos | Kommentar |
---|---|---|---|---|
ACE-Hämmare | Enalapril | 5-10 mg 1+0+0+0 | 20mg 1+0+0+0 | Försiktighet vid samtidig hjärtsvikt. Om möjligt bör behandling med diuretika avbrytas 2-3 dagar före behandlingsstart med Enalapril |
ARB | Kandesartan (Atacand) | 8mg 1+0+0+0 | 16-32mg 1+0+0+0 | |
Kalciumantagonist | Amlodipin | 5mg 1×1 | 10mg 1×1 | |
Tiazid | Bendroflumetiazid (Salures) | 2,5mg 1+0+0+0 | 5mg 1+0+0+0 |
Diagnoskoder
- I109 Essentiell hypertoni
- I15.9 Sekundär hypertoni, ospecificerad
- R03.3 Förhöjt blodtryck utan hypertonidiagnos